Gröna Lund fick efter 14 år en till entré mot Allmänna gränd och nådde för första gången stråket som ledde ner till färjan. Detta efter att parken rivit en del förfallna bostadshus i området.
Bellmanrummet med de gamla nyupptäckta 1700-tals målningarna blev en ny attraktion på tivolit. En dekorationsmålare fick i uppdrag att restaurera dem och två snickare inredde rummet med tidstypiska möbler. En liten skrift med namnet Bellmansminnen av signaturen Tor Svenske trycktes och de som ville se Bellmansrummet fick betala inträde.
Då Lützes tivoli vid Alkärret tvingades stänga på grund av Stockholmsutställningen flyttade Lütze och tog med sig sitt Panorama till Gröna Lund. Där kunde besökare se stora målningar som visade olika typer av världshändelser och sitt vaxkabinett – Mekaniskt-Plastiska-Folkmuseet. Lütze var även med i AB Gröna Lunds första styrelse 1917 och fortsatte att vara verksam på tivolit till sin död 1926.
För första gången tog Gröna Lund betalt för entrén i samband med Stockholmsutställningen på Djurgården. Entrépriset var tio öre på rekommendation av traktens poliskommissarie, som ett sätt att sovra bland publiken till tivolit och förhindra fylla. I dagens penningvärde motsvarade det sju kronor.
Konkurrenten Stockholms Tivoli, uppe på nuvarande Skansen, tog vid samma tidpunkt 50 öre för entrén. När besökare betalat inträdet på Gröna Lund fick de en pollett som kunde användas som betalningsmedel inne på tivolit. Schultheis flyttade detta år ut från varvschefens bostad och bosatte sig i Bellmanhuset på andra våningen. Där står det fortfarande ”Här bor Jacob Schultheis” på dörren en trappa upp.