1986

Lustiga Huset återuppbyggs igen det här året. Gröna Lund fick ta lån från Stockholms stad på fem miljoner kronor för att klara av att bygga upp huset, men det skedde inte utan en debatt i fullmäktige där alla partier utom ett var för ett lån. Stockholmspartiet var emot att staden skulle låna ut pengar och ville inte subventionera den kommersiella kulturen då det samtidigt hotades med stora indragningar på den kommunala kulturen. De andra partierna menade å andra sidan att Gröna Lund och Lustiga huset var ”folklig kultur” och att tivolit hade stor ekonomisk betydelse för staden. Tivolit betalade skatt, sysselsatte folk och drog besökare.

En pojke skrev till John Lindgren Jr efter branden: ”Hej farbror Lindgren, pappa säger att det kostar mycket pengar att bygga upp Lustiga Huset. Jag har sparat fem kronor som jag gärna lånar ut till spik, bräder och sånt”.

Det kom snö på öppningsdagen, dock inte lika mycket som 1966. Det utlovades fri entré till alla som kom på skidor. Gröna Lund fick ett högtalarsystem som täckte hela området detta året. Främst som ett sätt att få tag på borttappade barn men vid speciella tillfällen skulle även musik spelas över hela området. Utropet efter borttappade barn gjordes från huvudkontoret.

I Januari 1986 presenterade Riksbyggen och Gröna Lund ett förslag och en modell över hur tivolit skulle expandera in över Beckholmen. Detta 300-miljonerkronorsprojekt skulle innebära att Gröna Lund bands samman med Beckholmen med en 60 meter lång bro. Beckholmen skulle få förutom ett konferenshotell, flera restauranger, vattenrutschbanor och vågbassänger. Projektet fick tummen ner av alla politiska partier, Stadsmuseet och Djurgårdsborna själva. Även byggnadsstyrelsen som ägde ön var negativ till planerna och av projektet blev det till slut ingenting.

De stora kostnaderna för återuppbyggnad av Lustiga Huset, den nya berg -och dalbanan och vikten av att försöka få möjlighet att ha öppet året runt istället för 120 av årets 365 dagar gjorde att Gröna Lunds vd John Lindgren Jr gick ut i pressen. Han berättade om framtidsplanerna och att Gröna Lund övervägde en börsintroduktion på OTC-listan som finansiering för framtida projekt. Idén hade kommit efter att Tivoli Köpenhamn gjort succé på danska börsen.

En annan viktig nyhet för året var att man införde förarbevis på Gröna Lunds attraktioner. En idé som kommit från den nya personalchefen Rolf Johnsson, med bakgrund i det militära och van vid ordning och reda.

Gröna Lund hyrde en gammal bilfärja som renoverades om till att se ut som en hjulångare och presenterades som restaurangbåten Dixie Queen. Båten låg vid Nybroviken. En tur från Nyborviken förbi Gröna Lund till Strömkajen kostade 40 kronor och lunchbuffén 100 kronor. Kritiken mot den korta åkturen och den dåliga buffén var svidande och båten blev aldrig någon succé. Snarare kostade det Gröna Lund en hel del pengar att bli lösta från kontraktet med Strömma bolaget.

Den omtalade Watersplash, som var en repris på Astors Vattenshow, hade premiär och över 100 tjejer sökte jobbet. Attraktionen gick ut på att pricka rätt för att få de bikiniklädda kvinnorna att ramla ner i bassängen.

Popgruppen Freestyle hade tappat lite folk och återuppstått som Style. Med sin show hade de turnerat i folkparkerna hela sommaren och den här kvällen den 20 augusti stod de på Gröna Lunds scen framför en stor publik av yngre tonåringar.

De bytte kläder med varandra på scen och publiken översköljdes av konfetti och gnistregn, men den största responsen fick bandet när de spelade de gamla Freestyle låtarna ”Fantasi” och ”Vill ha dig” som resulterade i allsång.