Utsiktstornet som var 100 meter högt, kostade två miljoner kronor och vägde 250 ton. Det hade en roterade kabin för 60 passagerare som långsamt roterade runt tornet tre gånger med en hastighet av 1,5 meter, per fyra sekunder.
Många uttryckte förvåning över att Gröna Lund fått tillstånd att bygga ett så högt torn samtidigt som Kaknästornet höll på att uppföras inte så långt därifrån. Fast Gröna Lund hade egentligen inte alls fått tillstånd att bygga ett torn – utan en mast. Men John Lindgren hade gett alla som arbetade med stadens myndigheter noggranna direktiv att: ”Säg för helvete inte att det är ett torn, säg att det är en mast”. I linje med det hade alla ritningar som Gröna Lund presenterat placerat kabinen på marknivå. Ingen av stadens handläggare trodde annat än att det skulle bli en mast ända till tornet invigdes en bit in på säsongen.
När det senare ansågs att tornet spelat ut sin roll föreslog attraktionschefen Peter Osbeck att Gröna Lund skulle konvertera tornet till åkattraktionen Fritt Fall.
