Fred Willos

1927

Säsongens andra stora akt var Österrikarna Fred Willos och hans unge partner Andreas Kostal som uppträdde 30 meter hög svajmast i vita dräkter upplysta av strålkastare. De började uppträda parallellt med Miranos sista två veckor i augusti och precis som han uppträdde de på gamla scen där Flygande Elefanterna står i dag. ”Den som kräver mer sensation kräver det orimliga” menade en tidning.

”Numret är oerhört effektfull med de båda ungdomliga, dödsföraktande akrobaterna på svindlande hög, vajande stång mot den blå kvällshimlen. De som njuta av att känna en sensationskittling i maggropen och kårar utefter ryggraden skola se Willos balansera på den fyrtio meter höga stången som sviktar som den skulle brytas.” 

De återkom i september och allt gick bra tills kvällen den 6 september då en karbinhake brast och Andreas Kostal föll 26 meter rätt ner men som tur var det gräsmatta precis där han föll och många höll det för troligt att det var det som räddade pojkens liv. Han fördes till Serafimerlasarettet direkt men visade sig vara relativt oskadd. Han klagade över en spräckt läpp och svårigheter att andas så han fick stanna över natten. Nio dagar senare kunde de bägge efter att olycksutredningen var klar återuppta sitt uppträdande som avslutades först den 25 september.