Senegaleserna

1931

Det här året hyrde tivolit den så kallade Kyhlbergerska tomten bakom Nöjesfältet, där spårvagnsstallarna ligger i dag. Detta för att ställa ut en afrikansk by med 60 senegaleser som utförde sina vardagssysslor som exempelvis vävning, skomakeri, smide och musicerande inför en betalande publik.

Gröna Lund hade slutit ett avtal med fransmannen Maurice Fontenay som livnärde sig på att visa upp olika grupper från franska kolonier i Europa och kallade det för en ”Etnografisk Exposé” och menade att syftet var att lära sig afrikanernas seder och bruk. I byn som var byggd av parkens snickare med påspikad vass som såg afrikansk ut i stockholmarnas ögon, bodde de 60 senegaleserna på dagarna men på natten var de inhysta i ett fartyg förtöjd vid strandkanten i skuggan av falska palmer.

På pressvisningen höll professorn i etnologi, Gerhard Lindblom föredrag om senegaleserna och berättade hur deras religion och liv gestaltade sig. Men i enlighet med den allmänna tidsandan handlade det hela även mycket om att se sin egen ”ras” överlägsenhet bekräftad.

Tidningarna skrev åtskilligt om senegaleserna men när det till slut började spridas rykten om att nio svarta barn fötts efter utställningen kallade Lidingö Tidning det hela för en ”Niggerbordell”. Något som senare också undersöktes av Stockholms Tidning som skrev om anklagelserna. De kom fram till att det inte alls fötts några ”mulattbarn” på Södra BB. Gröna Lunds informationsansvarige Åke Sundborg uttalades sig också i frågan och dementerade allt skvaller. “Senegaleserna levde strängt avskilda och hade dessutom sina hustrur med sig. De levde ett mycket respektabelt liv”.