Strippan Lilo

juni 1962

För den som träffade den 25-åriga Liselotte Wentorf på promenad på Djurgården 1962 klädd i långbyxor, grå kofta och schalett över det blonda håret hade det nog varit svårt att föreställa sig vad denna unga tyska dam sysslade med på Gröna Lunds tivoli. Hennes artistnamn var Lilo och hon reste runt med sin mamma, fru Wentorf och sina två vita hästar: Chuci sju år och Theo 22 år. Till hushållet hörde också en italiensk stallknekt och den tioåriga svartmuskiga schäfern Asco, som hade en tendens till att mora hotfullt åt alla han inte kände.

Det som gjorde Lilo speciell var att hon utförde ridning i den högre skolan tre gånger per kväll inne på cabaret Pigalle. Nu var det inte ridningen i sig som lockade publiken, det som lockade var att hon klädde av sig under själva ridningen. När det hela slutade hade hon bara på sig ett par minimala trosor samt en tofs på vardera bröstvårta. När plaggen föll så sprang en av hennes hundar in och plockade upp dem vartefter de föll ner på golvet. Uppträdandet avslutades med att hon galopperade runt på det lilla scengolvet som inte större än sex kvm.

Lilo kom från Hamburg och vid 19-års ålder började hon sin karriär som lättklädd modell på olika nattklubbar. Hon insåg att det var lättförtjänta pengar så hon fortsatte. ”Det är inte fulare att klä av sig offentligt än att sjunga dåliga schlager” menade hon. Idén att klä av sig under ridningen väcktes när hon träffade en fransk cirkusryttare i Wien som turnerade med en flicka. När flickan senare slutade bad han Lilo att göra numret och på den vägen var det.

Hon inledde senare ett förhållande med den tyska karusellbyggaren Lothar som körde Virvelvinden under sin tid på tivolit. Lothar var stor, krallig och klädd i brottarlinne och blev kvar på Gröna Lund när Lilo red iväg mot okända öden. Efter säsongen gick han vidare till nästa strippa: Laila af Stockholm som brukade nakenboxas med Blodiga Marie på Pigalle under 1970-talet. Men det är förstås en helt annan historia.

Lilo berätta att hon en gång fick frågan när pensionsåldern inträffade för en nakendansös. Hon svarade: ”Det finns väl inga regler. Man får väl kasta sig en blick i spegeln då och då”.